Schumacher och ekofilosofi

"När "Vägledning för vilseförda" publicerades strax efter Schumachers död skrev en recensent: "de sista orden till en förvirrad värld från en av dess få invånare som kunde se klart". Boken är Schumachers personliga testamente och en briljant och förtätad presentation av mänsklightetns syn på sig själv. Det är viktig,  kanske brådskande, läsning."

Jag har läst den här boken nu, ingår i kurslitteraturen på Ekofilosofi-kursen. Tyckte det gick en smula trögt i början, men sen... Oj, det blev minsann några aha-upplevelser med vidhängande insikter på vägen. Slutet av Schumachers slutord i boken:

"Levnadskonsten innebär alltid att göra något bra av något dåligt. Det är bara genom att veta att vi faktiskt fallit ner i helvetiska regioner - där inget annat väntar oss än "samhällets iskalla död och utplåningen av alla civiliserade relationer" - som vi kan uppbringa det mod och den fantasi som krävs för en "helomvändning", en metanoia. Detta får oss sedan att se världen i ett nytt ljus, nämligen som en plats där det faktiskt går att utföra det som den moderna människan ständigt talar om och alltid misslyckas med att genomföra. Jordens rikedomar gör det möjligt att livnär hela mänskligheten; vi vet tillräckligt om ekologi för att få jorden att blomstra; det finns tillräckligt med plats på jorden och tillräckligt med material för att alla ska kunna få en lämplig bostad; vi är fullt kompetenta att producera tillräckligt med förnödenheter så att ingen ska behöva leva i misär. Framför allt kommer vi då att inse, att det ekonomiska problemet är ett konvergent problem som redan lösts: vi vet tillräckligt om försörjningen och behöver inga våldsamma, omänskliga, aggressiva teknologier för det ändamålet. Det finns inget ekonomiskt problem och det har i en mening aldrig funnits något. Men det finns ett moraliskt problem, och moraliska problem är inte konvergenta, inte lösbara, så att framtida generationer kan leva  utan att anstränga sig. Nej, de är divergenta problem som måste förstås och överskridas. 

  Kan vi lita på att en "helomvändning" kommer att genomföras av tillräckligt många människor tillräckligt snabbt för att den moderna världen ska räddas? Det är en fråga som ofta ställts. Men vilket svar som än ges, så är det vilseledande. Svaret "Ja" skulle leda till självbelåtenhet, svaret "Nej" till förtvivlan. Denna förvirring bör vi lämna bakom oss och sätta igång arbetet."

Om du läst hit och inte blivit avskräckt, läs boken! Den känns minst sagt rykande aktuell. Schumacher var filosof och ekonom...