Medicinskåpet i maten

Längesen. Igen. Jo, det går trööögt med bloggandet nu för tiden och ändå kan jag inte påstå att jag ledsnat. Inte alls, bara fått helt andra rutiner i livet om man säger så. Egentligen finns det saker runt omkring en, bra som mindre bra och tyvärr även dåliga, som triggar ett blogginlägg men jag kommer liksom aldrig fram till tangentbordet. Inte fram till datorn över huvud taget. Hela min arbetsdag bygger på ett evinnerligt knappande och jag har blivit så djuriskt, evinnerligt, bottenlöst trött på det. Och så avreagerar man sig en smula på Facebook, länkar till en artikel som känns viktig och så är det bra med det. Snabbt, kvickt och lätt, alldeles för lätt... Så bloggandet blir "så där" eller inte ens det.

Men nu då... Blev påmind om det där med rötslam på våra åkrar. Inget nytt men på något sätt har jag nog inbillat mig att det där eländet upphört, vet inte varför. Istället får man sig till livs att det finns företag som lever på att förpassa rötslammet från reningsverket ut på våra åkrar där mat odlas, dvs det är en affärsidé att muta bönderna att ta emot det här avfallet, avfall som ingen egentligen har så stor koll på och som ingen vad det har för påverkan på maten som odlas i det. Eller ja, vissa saker har man lite koll på men långt ifrån allt. Låååångt ifrån.

Så, lite tillspetsat, du har resterna från ditt medicinskåp i maten....

När skall det bli ekologiskt odlad mat som benämns "mat" och förgiftad mat någonting annat - har nog inget bra ord för det.
.